My recent dolls are made in a process of grief. My son died may 2012.
This doll is a Lady of sorrow who is releasing her thoughts of sorrow and death..The white raven
fredag 8 februari 2013
White Ravens of sorrow
Art doll made in paperclay and mixed media. Everything is made by me, hair and cloths and props.
My recent dolls are made in a process of grief. My son died may 2012.
This doll is a Lady of sorrow who is releasing her thoughts of sorrow and death..The white raven
My recent dolls are made in a process of grief. My son died may 2012.
This doll is a Lady of sorrow who is releasing her thoughts of sorrow and death..The white raven
Art doll sculpture " All is done"/ The Warrior sleeps
all is done...is my Artdoll project after my son died in leucemia May 2012. This is a way for me to process the greif. This dolls have done it all, everything is over, the sounds has silenced..the pain is over. The warrior is sleeping . But what about the Mother...what about her. What will happen now...?
My miniatures dollhouse-sculpture " House of the witches"
My latest passion, my building in papier mache& mixed media: "The house of the witches"
Min senaste passion, mitt hembyggda miniatyrhus Häxornas hus
Min senaste passion, mitt hembyggda miniatyrhus Häxornas hus
torsdag 20 september 2012
Virka mig ur
Det finns ett väldigt bra botemedel mot svarta tankar och sorg: virkning
Mitt senaste projekt är en väska av sprakande rutor
Mitt senaste projekt är en väska av sprakande rutor
Jag , du och radion
Sitter här och lyssnar på radion ensam, stilla eftertänksam.
Efter en tuff dag i sorg, dom dagarna som bara anfaller mig utan visad hänsyn eller hyfs. Inte en enda förvarning får man, får klarblå himmel till ösregn på en sekund. Det är väl lite som vädret har varit i september.
Tror vi är snart på årsdagen 7 år sedan du fick diagnosen leukemi, i 7 långa år kämpade du...och vi mot en fiende som bara hade ett namn. som vi egentligen aldrig ville ens ana kunde döda dig så här..en liten bit i taget.
Som du sa när du blev förlamad efter 3je året av en leukemi tumör i ryggraden: " Det känns som döden tar mig bit för bit"
Kommer ihåg hur hela jag ryste när du sa det, dina ögon var så öppna sårbara och väldigt rädda.
Jag ville bara inte tänka så då
Sjukhuset..läkarna...sjuksköterskorna..sjukgymnasterna ; alla sa att du skulle se dig som frisk..stamcells transplanterad och allt.
Så var det vartannat år.
Och nu med facit i hand...stackars dig..du visste hela tiden säkert. Vi var lätt förvirrade av alla bud hit och dit..och även av ditt falska hopp som du ibland gav oss.
Stackars dig..du fick bära vetskapen helt i ensamhet.
Kanske var det därför du var så jäkla elak mot mig ibland...kanske var det det..eller bara att din ångest blev för stor..
I rullstol med assistenter dygnet runt..hur många år ? Orkar inte ens minnas längre.
Du med det värsta spring i benen jag har varit med om ..
Stora fötter..långa ben, värsta lårmusklerna..dessa två tunga klumpar som du grimaserade åt..lyfte stönande av smärta och leda.
Dessa två galna ben som skulle springa livet ur sig på avenyn..eller jaga fisken på klipporna vid sillvik..springa ikapp med kevin i Åsa.
Allt som skulle varit..som nu inte blir. Ibland orkar jag bara inte tänka mer
Efter en tuff dag i sorg, dom dagarna som bara anfaller mig utan visad hänsyn eller hyfs. Inte en enda förvarning får man, får klarblå himmel till ösregn på en sekund. Det är väl lite som vädret har varit i september.
Tror vi är snart på årsdagen 7 år sedan du fick diagnosen leukemi, i 7 långa år kämpade du...och vi mot en fiende som bara hade ett namn. som vi egentligen aldrig ville ens ana kunde döda dig så här..en liten bit i taget.
Som du sa när du blev förlamad efter 3je året av en leukemi tumör i ryggraden: " Det känns som döden tar mig bit för bit"
Kommer ihåg hur hela jag ryste när du sa det, dina ögon var så öppna sårbara och väldigt rädda.
Jag ville bara inte tänka så då
Sjukhuset..läkarna...sjuksköterskorna..sjukgymnasterna ; alla sa att du skulle se dig som frisk..stamcells transplanterad och allt.
Så var det vartannat år.
Och nu med facit i hand...stackars dig..du visste hela tiden säkert. Vi var lätt förvirrade av alla bud hit och dit..och även av ditt falska hopp som du ibland gav oss.
Stackars dig..du fick bära vetskapen helt i ensamhet.
Kanske var det därför du var så jäkla elak mot mig ibland...kanske var det det..eller bara att din ångest blev för stor..
I rullstol med assistenter dygnet runt..hur många år ? Orkar inte ens minnas längre.
Stora fötter..långa ben, värsta lårmusklerna..dessa två tunga klumpar som du grimaserade åt..lyfte stönande av smärta och leda.
Dessa två galna ben som skulle springa livet ur sig på avenyn..eller jaga fisken på klipporna vid sillvik..springa ikapp med kevin i Åsa.
Allt som skulle varit..som nu inte blir. Ibland orkar jag bara inte tänka mer
lördag 21 januari 2012
torsdag 12 januari 2012
mönster Odd Molly schal
Vackraste schalen jag vet,en halv sådan här ligger i en låda och väntar på mig
den här länken går direkt till en PDF fil
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)